On Chesil beach

On Chesil beach. Regi av Dominic Cooke, både manus och boken som filmen baserade sig på är skrivna av Ian Mcewan

Filmen har tydligen en svensk titel: På Chisel beach (vilket är lite konstigt då den varken står på förtexter eller på affischen). En annan sak var att filmen gav väldigt olika resultat då man googlade titeln beroende på om man körde Google eller Bing, Bings svar pekade på en hel del fler porrsajter vilket säkert storligen hade generat filmens två protagonister.

För både Florence(Saorsie Ronan) och Edward(Billy Howle) är ruggigt obekväma på sin bröllopsnatt. Det hade ju kunnat vara lite mer förståeligt om det hade varit ett resonemangsbröllop men här har de haft ett långt förhållande innan bröllopet med handhållning och smyghångling vid strandkanten. Filmen börjar med att de precis har gift sig och kommer in till sitt hotellrum - efter mitt bröllop var jag jättetrött men de verkar ganska utvilade men nervösa, riktigt riktigt nervösa.

Den romantiska kvällen fortsätter med en kymig middag på rummet med den stora sängen som liksom tornar sig bakom dom. Trots att de precis har gift sig så har de inget att prata om, de bara tänker på sexet-hur det är- hur det ska gå till och så vidare. När de osäkert börjar röra vid varandra, kyssas och ta av kläder så går allt fel och de börjar skylla på varandra och på sig själva. De känns som två barn som försöker lära sig vad som gäller i vuxenvärlden och för mig var filmen som finast när de var som mest tafatta...

Samtidigt som man får följa deras jobbiga kväll får man också återblickar i deras liv och förhållande. Hur de växte upp och hur deras förhållande kom till. Man får också ett par tillbakablickar som förklarar Florence oroliga inställning till erotik. En pusselbit är att hon har läst en sexhjälpsbok och blivit skrämd av medicinskt kyliga begrepp som  "penetration", "Blood-flow" och att hon ska vara som "a doorway to be entered”. Men viktigare än det antyds det att hennes stränge pappa ligger bakom övergrepp i barndomen.

Edward har i sin tur en kombination av osäkerhet och machokomplex som inte är den bästa mixen för att hantera kluriga situationer. Däremot får jag i de många återblickarna ingen förståelse för varför Edward plötsligt blir så aggressiv, kategorisk och ovänlig mot en person som han verkligen älskar och just gift sig med- bokstavligen samma dag. För Edward pushar, härjar och verkar inte alls inlyssnande. Både i tillbakablickarna och i epilogen verkar han ju vara så mild och vän?

Ronan, som ju alltid är jätteduktig, lyckas dock gjuta liv i fina Florence som verkligen försöker nå fram och liksom balanserar i relationen med sin make mellan respekt, oro och kärlek. Därför blir det så fint när hon försöker nå fram men inte riktigt lyckas, när orden inte riktigt kommer ut och när hon till slut tvingas till att lägga ett ultimatum mot sin förstummade make. Ett ultimatum som leder till att de lämnar varandra- för evigt.

stel stämning på stranden

Florence smygläser sin sexbok då mamma stormar in

Edwards gammelsmink

Efter deras 6-timmars olyckliga Honey-doom så skiljs de åt och träffas aldrig igen. Slut.

Men nej, Ian Mcewan har skrivit in en epilog som då inte fanns med i boken. Epilogen skiljer sig jämfört med övriga delen såtillvida att den är endast från Edwards perspektiv, och man får följa honom då han får veta vad som hände med Florence efteråt. Perspektivförskjutningen till Edward känns som ett ganska olyckligt val då Florence är den mer intressanta av de två. Epilogen tillför dock ingenting utan känns bara sliskig och trist. Det här är ju ändå ingen stor hollywoodfilm där allt måste läggas till rätta så hela draget känns som ett dåligt svar på en fråga man inte vill ha svar på. Why Ian, Whyyyyy? Och varför om nu Edward var så sjukt kär så tog inte kontakt med Flo? Och varför fick han bästa platsen på konserten trots att han kom in så sent?

Det fanns såklart något klassperspektiv i filmen också, då Edward är mer medelklass och Florence är stiff upper class. Det ställer till det lite för dom men blir aldrig en större issue-hela klassperspektivet kändes lite halvhjärtat...

Dessutom- ålderssminket funkar riktigt dåligt, i synnerhet på Edward som ser ut att ha fastnat med ansiktet i en gräsklippare. Varför inte hyra in äldre skådespelare istället, det finns jättemånga.

Vad tyckte de andra? Jag gissar på lite fisk och lite mittemellan:
Jojjenito
Harduintesettden
Bilder och Ord