#142 The last wave

The last wave eller Den sista vågen, 1977. Regi av Peter Weir, manus av Peter Weir, Tony Morphett och Petru Popescu

The last wave är en mix av mystiska hällregn, mustiga aboriginer och en vit man som är "the chosen one".  Låter inte det som något skoj? Inte så mycket i min bok.

Filmen börjar med att en aboriginer har hittat något mystiskt och blir sedan jagad av fem andra aboriginer(svårböjbart ord) men blir till slut dödad av en sjätte aboriginer i en bil som viftar med en mörda-folk-på-avstånd-magi-pinne. David Burton(Richard Chamberlain) får uppdraget att bli de fem männens advokat och sugs ner i ett träsk av mysterier och aboriginerkultur. Aboriginer är i "the last wave" bara män, ler aldrig, mystiska, svåra att förstå sig på, styrs av mystiska medicinmän, har järnkoll på trolleri. Så då vet vi det, skönt.

Fast i mystiska dödskallar

Magic rock

Put some shrimp on the Barbe'

Jag har alltså inget emot aboriginer, tvärtom! Men denna hokus-pokus rappakalja ser jag mer som en björntjänst mot ett folk som redan råkat ut för flerhundraårig förföljelse...

Nah, vad som räddar upp filmen är fotot som är vacker och ödesmättat. Men i övrigt så bah, det är lite som en slöare Indiana Jones fast utan humor. Betyget är lite generöst, men det är sådan jag är.

#29 Picnic at hanging rock

Picnic at Hanging Rock, 1975, i regi av Peter Weir, anpassad efter en novel av Joan Lindsay(1967).

Directors cut versionen (som var den jag såg) skiljer sig från andra directors cut-filmer jag sett genom att i denna version har regisören klippt bort sju minuter och inte lagt till något, vilket är lite ovanligt.

Filmen centreras kring en grupp kärlekskranka tjejer på internatskola som ska få åka på utflykt...

"Lets go further"

Fotot är drömskt, romantiskt och färgerna håller sig kring vit-gul-brunskalan filmen igenom. Fyra tjejer går på upptäcktsfärd runt berget men bara en kommer ner, de andra tar av sig sina strumpor och skor och går som hypnotiserade upp för berget. Överlag är början väldigt suggestiv och påminner ganska mycket om Sofia Coppolas "Virgin suicides".

Även berget blir nästan en karaktär i sig (lite som ön i Lost), den avger ett mumlande ljud och verkar på något sätt kommunicera med flickorna.

Hon tittar på berget, kanske berget tittar tillbaka?

Samhället försöket på olika sätt hitta flickorna, och en hittas till slut men de andra är spårlöst försvunna. Spekulationer kring var de tagit vägen förekommer både i filmen och i diskussionerna kring den. Allt från UFO, aboriginer eller övernaturliga fenomen stöts och blöts, men jag tror inte man ska se filmen som en mysteriefilm. Här är det istället stämningen, fotot, reaktioner som står i fokus istället för själva lösningen(det verkar inte finnas någon). Vissa har tyckt att den är lite långsam, och det är den kanske. Jag försvann ivarjefall ner i denna värld som både var vacker och oroande.