The princess bride, 1987. Regi av Rob Reiner, manus och författare till boken som filmen bygger på är William Goldman.
The princess bride släpptes lite oväntat på Criterion för bara ett par månader sedan, och dessutom i en jättefin bok-bindning och jag hade nog väntat se den om det inte vore så för familjens rutiner för fredagsmys. Vi har som ett löpande schema där en väljer vad vi ska se, eller spela eller något annat. Och då det var min tur så kändes filmen som en bra familjekompromiss som ska passa stora och små, trodde jag. För jag hade faktiskt inte sett den innan och har bara på senare år förstått hur mycket den betytt för somliga cineaster.
Berättelse handlar om Buttercup, en vacker prinsessa (Robin Wright) som dominerar sin hunkiga gårdsdräng (Cary Elwes) fram till den dag då hon inser att hon älskar honom, tada! Hon vill leva lyckligt med honom i alla sina dagar, men då griper onda krafter in, han dödas till havs, och hon kidnappas till slut från en man hon inte gillar till en annan som tar henne långt borta över de förlorade landen. Åtminstone verkar det så... Men i äventyrsfilmer finns det alltid chanser för comebacks och hjältedåd. För denna film har liksom samma stämning i sig som Errol Flynn eller Douglas Fairbanks olika äventyr, det är pirater, maskulinitet, humor och spänning i ett. Och Rob Reiner som tidigare gjorde Spinal Tap har även här lyckats skapa en riktigt mysig filmkväll med väl sammansatta karaktärer som den hämningslystna Inigo Montoya(Mandy Patinkin från Homeland), den stora Fezzik (Andre the giant) och den slemme prinsen Prince Humperdinck (Chris Sarandon). Hela inspelningen verkade vara avslappnad och trevlig och det märks, allt känns väldigt avspänt och naturligt. Fast min favorit var ändå Vizzini (Wallace Shawn) som den skrikiga och självgoda ledaren för ett lönnmördarteam.
 |
| Inconceiveble! |
 |
| When will my man save me? |
 |
| Hjälten fast i "The machine" |
 |
| Tripp, trapp, trull |
 |
| Princess Bride-vinet |
Det enda problemet med castingen/manus är tyvärr prinsessan(Robin Wright), och jag vet inte vems fel det är. För alla andra (manliga) karaktärerna är just karaktärer, de har egenskaper och olika quirks. Prinsessans har dock ingen karaktär utan är en väldigt standardmässig
damsel in distress som har vackert hår och är mild och vän men inte så rolig, spännande eller smart. Star Wars originaltrilogin har ju också bara en större kvinnlig roll(Mon Mothma räknas inte), men hon är ju rolig och tuff.
Nu ska jag inte klaga mer på det för Bleka dödens minut som den heter på svenska (oklart varför?) var ju som sagt trevlig, charmig och välgjord amerikansk underhållning och det kan ju alltid behövas för att balansera upp de deprimerande tiderna vi lever i (Jag tittar på dig, alltmer högerbruna samtid). Tyvärr fick filmen ingen riktig marknadsföring då den kom ut och gick dåligt på bio, men allt vände då VHS-banden började säljas och the rest is history...
