#858 Before Sunset

Before Sunset, 2004. Regi av Richard Linklater, manus av Richard Linklater, Julie Delpy, Ethan Hawke och Kim Krizan.

Nio år har gått sedan de träffades och lovade att ses igen efter sex månader.

Jesse (Richard Linklater) signerar böcker i en bokhandel i Paris när han får se Celine (Julie Delpy) stå vid en bokhylla med ett nervöst leende. Jesse har en flygbiljett tillbaka till USA några timmar senare men innan dess hinner de gå en promenad.

Celine: Were you there in Vienna, in December?
Jesse: No

Fast jo, det var han ju. Och hon var inte där. Livet gick vidare men Jesse kunde aldrig släppa där kvinnan, den där kvällen.

Han är nu gift med en fyra år gammal son, men visar sig vara missnöjd med sitt liv. Hon arbetar på en miljöbyrå och har en långvarig partner vars karriär som krigsfotograf gör att de inte ses särskilt ofta. På olika sätt har de blivit desillusionerade kring romantisk kärlek men går thru-the-motions för att man ska det... Han är lite amerikanskt positiv medans Celine känner att världen går åt skogen men är ivarjefall glad att Jesse inte blivit  'one of those freedom-fries Americans'. Nu när de promenerar så ler han nästan från öra till öra och även Celine smälter litegrann men inte lika mycket...

Annars är upplägget ganska likt den förra filmen, temat är fortfarande kring kärlekspotential. Dialogen är poetisk, resonerande och lite nervöst sökande kring vad som ska bli nästa steg. Manuset är bättre än vad man först tror; filmen är i många avseenden en filosofisk diskussion kring vad som är viktigt och vad som inte är det. Viktigast av allt kan ju exempelvis vara att inte släppa taget då man hittat det man letat efter. Och i takt med att Jesses plan snart ska går så ställs situationen på sin spets...

Vid bokhandeln

På en fransk parkbänk (Un Banc)

Jag smälter ju lite för det här. Romantiskt, sökande, charmigt:

#300 The Life Aquatic with Steve Zissou

The Life Aquatic with Steve Zissou, 2004. Regi av Wes Anderson, manus av Wes Anderson och Noah Baumbach.

Ja, det är alltid lite klurigt att få till ett bra komedidrama. Det är ju så lätt att man hamnar någonstans mitt emellan, med nackdelarna från komedier (det bristande engagemanget för karaktärerna) och nackdelarna från draman (inte så många skratt). Ja, jag vet, det finns engagerande komedier och roliga dramor men generaliseringarna tror jag ändå det ligger något i.

Wes Andersson försöker nästan alltid göra komedidramer och har sitt sätt att försöka få till det, genom ett (över)estetiskt förhållningssätt så tar han inte något från filmerna utan lägger till mer för att hoppas på att en "more is more" approch ska vara nyckeln till framgång - vilket det ju tydligen har varit för honom tidigare. I min favoritAndersson (The fantastic Mr. Fox) så är det både snyggt, dramatiskt och rolig, med ett centralt fokus på berättelsen som man vill berätta.

Steve Zissou(Bill Murray) är ju en mix av Jean Costeau och ingenting. För han är tyvärr ingen riktig sammanhållen karaktär och problemen som han och gruppen hamnar i blir tyvärr aldrig på riktigt.-Och aldrig blir det särskilt roligt heller. Snygg blir det ibland, som när Zissou och hans gäng stormar en ö med indonesiska pirater eller då de fina origamiliknande fiskarna simmar längst havsbotten. Och helt känslokallt är det kanske inte riktigt heller, det finns stundtals en lite melankolisk sorgsen/naiv stämning över en del av scenerna. Men denna ubåtstunga film lämnat tyvärr sällan ytan, vilket är synd.

Costeau har en yellow submarine

Actionscenerna funkade förvånansvärt bra

The Life Aquatic with Steve Zissou har viss charm men är i grund och botten varken varken rolig eller spännande. Estetiska kvaliteter finns såklart men inte i sådan grad att de ganska stora bristerna kan döljas.