#292 Unfaithfully yours

Unfaithfully Yours, 1948. Regi och manus av Preston Sturges.

Rex Harrison spelar den världsberömda dirigenten Alfred de Carter som kommer hem från en utlandsresa och kramar om sin yngre snygga fru, Daphne (Linda Darnell). Men hans svåger August (Rudy Vallee) har oroande nyheter. August missförstod Alfreds uppmaning att ta hand om sin fru och anställde i sin tur en privat utredare för att spana på Daphne medan Alfred var borta. Alfred blir först förbannad över att någon privatdetektiv har förföljt hans raring. Men till slut han får snart veta att Daphne gjorde en nattligt bersök till hotellrummet till Sir Alfreds assistent Tony (Kurt Kreuger), en snygg man i hennes egen ålder. Nu känner han sig säker på att Daphne och Tony har en affär men innan han hinner ta tag i något måste han dirigera en stor konsert.

För varje av de tre styckena han spelar så liksom fantiserar han kring vad han ska göra. Och här är Sturges inte direkt rädd för att ta lite mörka turns... Medan till Rossinis Semiramide spelar så viftar med sin trollstav och liksom ser han sig själv mörda Daphne och sätta fast Tony för mordet. Han spelar in en skiva där han ropar hjälp och sedan spelar han upp den igen - snabbare så det kommer låta som hans fru som ropar ("help, Tony is killing me!"). När Tony döms till avrättning så skrattar Alfred gott i rättssalen - hämnd, ond hämnd så härlig den kan vara. Alfreds nästa dagdröm kommer efter ett paus i konserten, när han är förlåtande- ung kärlek tillhör dom unga och Jag ska inte vara ivägen och sånt. Sista delen av hans dagdrömmeri går tillbaka till semimordisk rysk roulette.

Så en stor del av filmen består egentligen av Alfreds olika hämndfantasier vilket är förvånansvärt trevligt- men också ganska så mörkt. Hans frus syster och hennes man förekommer också några gånger i början, då filmen har mer av en slapstick-karaktär. De scenerna och i synnerhet hans svägerskas bittra relation till mannen hon gift sig med är nästan lite av filmens höjdpunkter.

Vad döljer sig i hennes leende?

Han drömmer om mord!

Filmen har liksom tre akter där den första är störtskön slapstick, den andra är mästerlige komedi-Hitchcock och den sista är tyvärr någon slags drutta-på-rumpan-humor. Det är också sista delens nedgång som hindrar Unfaithfully Yours från det absoluta toppbetyget.

#118 Sullivan's Travels

Sullivan's Travels eller Med tio cents på fickan, 1941. Manus och regi av Preston Sturges

Veronica Lake hade problem under en audition för I wanted wings, håret började nämligen glida över ena ögat. Efter audition är hon helt förtvivlad tills regisören hör av sig och säger att hon får rollen, med villkoret att hon bibehåller sitt tittut-hår... Håret skulle komma att bli en av en av filmhistoriens  mest berömda frisyrer och följa med henne genom huvuddelen av hennes karriär. Sullivan's travels skulle bli hennes genombrottsfilm där hon inte bara bjuder på en spännande frisyr utan också på en riktigt bra rollprestation.

Peek-a-boo!

Filmen i sig handlar om den framgångsrika komedi-filmregisören John Sullivan som är en frasradikal (snart kommer jag tröttna på ordet) och vill nu göra ett seriöst verk om arbetarklassens mödor: "O Brother, Where Art Thou?". Man kan ju här ana en viss bitterhet hos Preston Sturgess som många andra komiker säkert känner igen sig i, nämligen att komedi och uppslupenhet sällan ger samma yrkesmässiga prestige som drama och samhällskritik. Exempelvis fick Jim carrey sina Golden Globes för Man in the moon och Truman show medans Dum Dummare inte fick en enda nominering (och bara 41 % på Metacritic). Vilket som, här har vi vår regissör som innan han ska göra sitt allvarliga verk ska söka sig till lite riktiga påvra förhållanden genom att incognito söka sig ut till fattiga människor och leva som dom.

Sullivan: “I want this picture to be a document. I want to hold a mirror up to life. I want this to be a picture of dignity. A true canvas of the suffering of humanity.”

Producenten: “With a little sex in it.” 

          Sullivan:   “With a little sex in it.” 

Sullivans butler är dock ganska så skeptisk och påkekar att bara "the morbid rich" tycker att fattigdom är något glamoröst och att en undercover fake-fattigregisör är lite ovärdigt.

Lägg till bildtext

Sullivans äventyr går lite sisådär, först råkar han ut för en dam som låser in honom och bara vill titta på hans bara överkropp, sedan så blir hans skor stulna. Men han träffar också en desillusionerad skådespelare (Veronica Lake) som följer honom. Och precis när han till slut blir klar så börjar det riktiga äventyret och till slut förstår han att skratt kan vara viktigare än gråt och politik

Manus och regi är ju på topp, och Veronica skiner som guld! Mcrea som var sur under inspelningen för att Veronica inte var professionell är själv lite träig i huvudrollen.

#103 The Lady Eve

The Lady Eve, 1941, manus och regi av Preston Sturges, från en roman av Monckton Hoffe.

Eller för all del, på svenska hette filmen det lite krystade "Kvinnan Eva" - Och förtexterna says it all. Det är en kvinna och en orm som slingrar sig runt. Och hon är slingrig, Eve. Tillsammans med sin far, som kallar sig Korpralen så försöker hon få en ung, naiv ölbryggare att spela bort sina pengar till sin hederliga far. Hon flirtar och spinner som en katt för att få honom att bara spela liiiite mer kort... Men sedan händer det som inte får hända, kärleken slår till. Hennes pappa, som spelas utormordentligt av Charles Coburn, är dock inte nöjd. Han tycker dottern ska rycka upp sig och skinna killen tills han inte har något kvar. Och vågar hon berätta för sin fästman att hon och hennes pappa bara är korttjuvar, och att all av hennes tidiga affektion bara var en del i en listig plan?

Hon lockar fram hans orm? (sorry)

Förtexterna

Stämningen är lätt och elegant. Barbara Stanwyck är enormt bra i sina två roller(!) och Henry Fonda får vara den lite tråkiga typen - vilket är skönt då det oftast är männen som ska vara roliga och kvinnorna som ska vara rejäla - Hej Simpsons, Family guy, Dum dummare och typ 99% av alla filmer... Den är såpass härlig att myskänslan är på absolut maxnivå rakt igenom, ge mig mer Sturges&Stanwyck!