Personal Shopper, 2016. Regi och manus av Olivier Assayas
Maureen(Kristin Stewart) har som jobb att få en divig stjärna att se modemedveten och snygg ut på olika red-carpet events. De har ingen direkt kontakt utan stjärnan förväntar sig att garderoben ska vara full med fabulösa kläder då hon kommer tillbaka från någon av sina resor. Maureen som är en av alla dessa osynliga grovjobbare i modecirkusen har helt tappat intresset för vad hon gör och verkar hata sig själv, sin stjärna och hela situationen mer och mer för varje Guccibralla hon hämtar och lämnar. Själv väntar Maureen på att hennes bror ska höra av sig. Brodern dog för nästan 3 månader sedan och hon tycker det börjar bli dags för honom att spöka lite. Allt är inte riktigt så knäppt som det verkar, Maureen har nämligen någon slags andlig "kontaktförmåga". Men nu händer inget och hon blir mer och mer uttråkad. Plötsligt börjar någon okänd att skicka flirtiga sms och hot av olika slag hänger i luften.
 |
| Lägg till bildtext |
 |
| Lägg till bildtext |
Vad som inte funkar i filmen är ganska lätt att peka ut, nämligen handlingen. Det är så många trådar som inte hänger ihop, nästan som att man har tagit scener från en långsam serie och klippt ner den till spelfilmslängd. Vad som funkar är lite svårare att definiera, nämligen stämningen. Det vilar liksom en livsleda och en sökande spänning över kalaset. Stewart är ganska fantastisk i huvudrollen trots (eller tack vare) att hon bara går runt och ser trumpen ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar