#84 Good morning

Good Morning eller Ohayô, 1959, regi av
Yasujiro Ozu, manus av Yasujiro Ozu och Kôgo Noda.

Min första Ozu-film är tydligen inte alls representativ för hans verk. Jams filmer ska ju vara försiktigt återhållsamma och meditativa, här har vi istället hotfulla försäljare och pruttävlingar.

Filmen cirkulerar kring ett område med radhus i en förort till Tokyo. Handlingen börjar med att de lokala fruarna dras in i debatt om vem som förskingrat deras klubbavgifter. anklagelser skvallras fram åt höger och vänster, "har inte fru Tokoama nyligen köpt diskmaskin, dyra grejer har jag förstått det som?" och lojaliteter överges och handlingar misstolkas. Karlarna, å andra sidan, är på den lokala baren och super istället.

Det andra huvudtemat är pojkarna som vägrar prata innan föräldrarna köper en tv. Men när man inte får prata blir ju allt svårare och till slut så tvingas de att stjäla ris från en granne när de blir hungriga...

Ozu har ju en speciell stil, som påminner lite om Wes Anderson (eller vice versa?)

Ingen kamerarörelse alls

lågt perspektiv, med figuren i centrum

Dialoger filmas rakt framifrån, "Heeeej"

"Heeeej på dig, fint väder eller hur?"

Färgscheman och mönster går igen väldigt konsekvent, titta exempelvis på gardinen och jämför med knivdamens kofta, eller hur samma färger finns på den blå dörren och skidorna... Jag är en fan av välkomponerat foto och här fanns det hur mycke som helst att hämta. 

Karaktärerna var också fina, och jag skulle gärna tagit en uppföljare, men sånt sysslade inte Ozu med...