#159 Red Beard

Red Beard eller Akahige eller Rödskägg, 1965. Regi av Akira Kurosawa, manus av Masato Ide, Hideo Oguni, Ryûzô Kikushima och Akira Kurosawa. Baserad på historier av Shûgorô Yamamoto

Jag fattar inte riktigt varför Kurosawa var så fast i samurajtiden, jag menar här har vi ju en film om en liten läkarstation på landet och varför filmen inte får utspela sig i nutid får ingen riktig förklaring. Anyhow, Red Beard är 3.05 timmar lång vilket ju är a lot! Och då filmen är baserade på ett antal historier vore den bättre llämpad som tv-serie än långfilm, för delarna i den hänger inte helt ihop och då blir det lite långrandigt framför skärmen.

Toshiru Mifune spelar den idealistiske gamla doktorn som tar in en karriärfokuserad läkar-streber, Yasumoto (Yûzô Kayama) till sin mottagning. Yasumoto vill egentligen inte vara i fattiga landsbyggden och vill istället bli hov-läkare, men genom rödskäggs mogna vägledning ser han till slut det fina i att hjälpa vanliga människor, typ. Men Yasumoto låter sig inte så lätt humaniseras, han går under nästan halva filmen i sina finkläder och vägrar ha på sig vanliga läkarkläderna.

Det finns två "huvudberättelser", en om Sahachi (Tsutomu Yamazaki) som på sin dödsbädd berättar om sitt olyckliga kärleksliv och ett om hur Rödskägg och Yasumoto räddar en 12-årig prostituerad Otoyo(Terumi Niki) från sin styvmamma som med hjälp av en piska försöker få henne att "underhålla" kunderna. Delen med Otoyo är också den finaste, för under en lång stund är hon så trasig och knäckt och hennes resa till någon slags glädje (som bara kan komma genom att hon också hjälper och ger av sig själv, på hennes villkor) är väldans fin.

Ett snyggt hot till bordellmamman

Rödskägg försöker få Otoyo att äta lite

Red beard blev Korusawas och Mifunes sista film tillsammans, och varför det blev så kan ha lite olika skäl, varav ett var att filmen tog två år att spela in villket gjorde att Mifune fick svårt att få ihop ekonomin. Mifune skulle vara med i en hel del framgångsrika projekt trots att han tackade nej till rollerna som Obi-wan och Darth vader i Star Wars. Korusawa däremot hade det tuffare och gnällde lite på Mifune i pressen för att han var med i den historiskt inkorrekta Shogun.

Red Beard i sig är episk och fin men är också lite spretig och skulle nog släppts som miniserie på Netlix... Sista delen med Otoyo var dock själavärmande och drar upp betyget till en: