torsdag 21 april 2016

#15 Samurai II: Duel at Ichijoji Temple,

I åratal vandrar Musashi runt Japan för att träna upp sig och för att visa att han är den bästa svärdskämpen. Principen verkar vara att Musashi:
1. Besöker någon
2. Utan anledning utmanar den på liv och död
3. Den andre dör

Till slut kommer han fram till Kyoto för att utmana den bästa svärdsskolan där. Skolan verkar inte vilja följa detta mönster utan försöker med hjälp av fula knep ta Mushashi ur daga, men han är ju så bra så han klarar sig alltid. Det finns dock en ny ung slagskämpe med i matchen som spanar in honom och verkar sugen på att avgöra vem av dom som är den störste (Detta blir garanterat en issue i sista filmen). Efter att Musashi segersam lämnar Kyoto så visar han sin kärlek till Otsu, men drar ändå iväg ensam på vägen. Det blev nämligen lite struligt när han fick feeling och försökte sig på en kyss - Otsu är inte that kind of girl nämligen...

 Han älskar både henne och sitt svärd, men han har valt svärdet.

Denna var ju riktigt trevlig, riktigt mycket westernkänsla rakt igenom...
betyg: Topp



Sen har jag också sett #2 De sju samurajerna, men det var för någon månad sedan. Där är ju Toshiru Mifune ännu lufsigare än här. Den är intensiv, episk och välgjord. Men det är ganska mycket kryssande på lappar över alla som dör, och det gick jag inte igång på... Åndå betyg: Topp

1 kommentar:

  1. Jag, som är toksvag för Kurosawa, tycker förstås att De sju samurajerna är top notch. Inte en död minut, trots många döda :)

    https://bilderord.wordpress.com/2012/03/15/shichinin-no-samurai-1954/

    SvaraRadera