Först och främst så handlar denna dokumentär inte om hela skapandet av Fanny och Alexander utan är endast valda scener som finslipas och spelas in, alla bilder och diskussioner kommer alltså direkt från själva inspelningen. Så till skillnad från Ingmar Bergman gör en film så får man inte se några djupare diskussioner med skådespelare eller fotograf, allt är redan preppat och det man får se blir följaktligen hur det gick till när de sista små bitarna föll på plats framför kameran. I alla bakom-kulisserna klipp jag sett av Bergman så verkar han trevlig och tillgänglig. Han skojar med skådespelarna, lyssnar och låter sig övertygas av medlemmarna i hans team och verkar allmänt charmig. Hans auktoritet är så självklar att han inte behöver höja rösten eller domdera. Men det är ju allmänt känt att han kunde vara ett överkontrollerande svin med viss regelbundenhet, vilket också framkommer i Filterreportaget om inspelningen. Det är ju dock inte förvånande att han inte har med bakom-kulisserna filmen kring där han tvingar alla att lukta på hans städerskas disktrasa ("Hon är oduglig!"), han har trots allt klippt denna filmen på egen hand...
Skådespelarinstruktionerna är väldigt direkta, stå här, gå dit, gå ut där, lyft på handen o.s.v.. Inga skådespelare varken frågar eller får instruktioner om deras inre liv, drivkrafter eller motiv bakom vissa rörelser och scenerier. Jag vet inte om det beror på att allt det är omhändertaget i repetitionerna eller om det bara är så det är när man är med Bergman.
 |
| Den Strokedrabbade Björnstrand kämpar med sin sång |
 |
| Ingmar är lite som Zuckerberg i och med att han ofta har på sig samma kläder... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar